Den första växt av mina medelhavsväxter i Sverige som fick flytta till Italien var min passionsblomma. Den hade jag varje vinter här hemma lindat in i bubbelplast och haft i mitt lilla uppvärmda tält i växthuset. Nu är den drygt 2 år gammal utlandssvensk och mår hur bra som helst. Jag kämpar med att den inte ska kasta sig hej vilt upp i fikonträdet utan istället följa pergolans rostiga stativ. Nu är den översållad med knoppar och ett par blommor varje dag. Att det snöade ibland i fjol och att det bara var ett par plusgrader i vintras verkar inte bekymmra den. Jag tror närheten till solen kompenserar allt.

Första veckan i juni. En snabbtur ner och vattnar. Döm av min förvåning - granatäpplena som jag trodde att jag hade beskurit för hårt för att blomma, höll på att blomma. Det blir mint 10 äpplen till hösten

.       

Jag har tjatat om min kassbevattning. Nu när vi hoppas komma ner igen om ett par veckor ser bevattningen ut så här. Det är mina kronärtskockor som har fått flaskbevattning.  

Som ni ser är även växter här nere angripna av sniglar, men det är vanliga sniglar med hus på ryggen. Hoppas dessa starkttväxande kockorna växer ifrån dem.

Nu återstår att se om bevattningen räcker en månad.

Efter en vecka är vi åter på väg hem, genom ett flygplanstomt Europa. Pergolan har sakta växt och innan vi for planterade vårt alldeles egna mandarinträd på friland.

Här nere får det både sol, lugn men också gott om fukt när det regnar, vilket det gjort den sista veckan. Dessförinnan var det mellan 20-25 ° varmt.   XX

I första halvan av februari har den mest spännande av alla våriris slagit ut, 2 månader innan den blommar i Sverige. Det är den lilla söta Katehrine Hodgkin som står där askblå tillsammans med den pyttelilla varianten av ringblomma.

Annars har det mest varit beskärning av olivträdena nu innan vi ska återvända till Sverige igen. Tror nämligen inte att vi kommer att hinna det nästa gång vi är nere.   

Början av februari, mandelträden börjar slå ut! På sin håll är de som vitrosa tussar eller snarare moln bland alla bladlösa träd.

Det måste bli nästa investering - ett litet mandelträd.Tittade på ett hus som var till salu med ett jättestort mandelträd i trädgården. Skulle nästan kunna byta hus bara för det.. Nä det kan jag inte men nästan.

Här håller även Cameliorna på att blomma för fullt. Väntar nu på de vita som fortfarande har hårt knutna knoppar.

Jag hade Paperwhite i kruka inne i Sverige, fastän de inte var drivna eller? Då blommade de i 20° graders värme inne men att de blommat ute på friland här…intressant. Undrar om den kommer att finnas kvar när vi öppnar vår Narcissutställning i Stadsparken i Lund den 11 april, den är så otroligt söt!!

Annars är det kombinationen av att på förmiddagen påta i trädgården och  45 minuter iväg,  åka skidor på nästan 2000 m höjd samma eftermiddagen. Båda fotona är tagna idag.

20 januari. Fortfarande sitter det fina vinröda kaktusfrukter kvar på buskarna men vågar jag plocka dem? Jag skulle gärna vilja ha ett bra tips på hur man skalar dem utan att få taggar med. Även en småblommig pelargon och gurkörten blommar här och döm av min förvåning, de narcisser av tazettgruppen som heter Paprewhite har blommat över julen och är nu nästan överblommade.I morgondagens blogg kommer det bild på denna vackra skapelse. Kinkig utomhus i Sverige, men nästan som ett ogräs här.

18 januari. Fullt av ogräs trots att vi lämnade trädgården den 15 november och då var den i perfekt skick. En varm vinter alltså. Den nyinköpta mimosan blommar för fullt, liksom givetvis min gamla rosmarinbuske. Min kollega i Sverige gav mig tipset att plocka paketera och sälja Rosmarin a la Castiglione. Min produktion startar så fort förkylningen som vi drog på oss på resan ner har gett med sig.

Ett par dagar till sen lämnar vi snön och kylan. Håller just nu på att bestämma vem som ska få följa med...

De två Kameliorna med sprängfyllda knoppar måste få följa med även om de är lite yviga,förra omgången Kamelior torkade ut under våren, men det var före "kassebevattningens" tid.

Alla små pelargonsticklingar av den engelska mörkt vinröda är tänkta att de ska med för plantering på friland men sen då. Verkar lite tokigt att ta med den nyss(alldeles för sent) utslagna limefärgade Amarylisen eller inte, också den kanbli snygg på friland framöver.

Växterna får ju inte ta för mycket plats, vi har ju annat som ska med + hunden.

Men jag får inte glömma den underbara randiga rosen som jag fick i höstas av min kollega, den kommer att passa utmärkt mot muren. Det här låter som om det inte finns några växter att få tag på i Italien,det finns det givetvis men det är kul att testa de växter som man vet hur de beter sig här hemma.